Katherine-Darwin

Börjar med en bild på en av alla Wallabies vi såg under kajakturen. Wallabies är en sorts känguru, men mycket mindre.

Vid lunchtid dagen efter kajakturen tog vi Greyhound bussen tillbaka till Darwin. Vi steg på och satte oss på ett två-säte längst bak. En narkotika hund med förare går på bussen precis innan vi ska rulla iväg. Hunden sniffar sig genom hela bussen och när han kommer längst bak till oss markerar han på mannen i sätet bredvid oss. Ups, han hade tydligen narkotika på sig och fick snällt kliva av bussen. Otroligt att se hur fint hunden markerde och fascinerande hur bra deras luktsinne är. När vi flög till Perth på förra semestern hade jag ett äpple i ryggsäcken och det får man inte ta med in i Western Australia så jag slängde det i en papperskorg utanför terminalen när vi landat. När vi sen gick in i terminalen för att hämta väskorna kom det en hund och började markera på min ryggsäck. Jag sa att jag inte hade något i den som var olovligt att ta in, men sa också att jag precis slängt ett äpple som legat där. Då sa hundens förare att okej, då är det därför hunden markerar. Äpple luktar tydligen väldigt starkt. 

När vi körde ut ur Katherine och över Katherine River kunde vi på stolpen på bron bredvid se markeringar med en meters mellanrum från vattenytan och uppåt. Högsta markeringen sa 18 meter. Så hög är floden ofta under wet season. Fatta hur mycket vatten det är här då! 

Dålig bild från bussen, men jag ville så gärna visa den underbara röda färgen...

När vi ankom Darwin checkade vi in och bytte om och begav oss till segelklubben som vi fått tips om att ha Darwins bästa mat. Jag och solnedgången på bilden ovan.

Solnedgång över Darwin med en enhjulingscyklande man på stranden. 

Maten var enormt god så den timmes promenaden dit var värd det. Jag åt Creamy garlic king prawns med ris och drack ett glas vitt.